I veckan släppte Mira Hjort, Madelene Szabó och Signe Oskarsson, studenter vid JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation) vid Göteborgs universitet, C-uppsatsen ”Jättekliv eller tidsfördriv”.
För kommunikatörer är uppsatsen intressant eftersom det är den första undersökningen som visar hur ett representativt antal journalister använder sociala medier. Uppsatsens slutsats, ”det vore bra om frågor kring strategier och konkreta syften med att använda sociala medier fick större utrymme i diskussionen”, är framåtblickande. Allt för ofta kan diskussionen om sociala medier verka ytlig, och hänga upp sig på om det är bra eller dåligt. I takt med utvecklingen av användandet så har denna diskussion fördjupats. Det är bra om det inte stannar vid diskussion, utan i förändrade arbetssätt, både för kommunikatörer och journalister. Interaktivitet och transparens kan låta som klyschor, men när de blir verklighet så kommer en förändring ske, både vad gäller kompetensbehov och arbetsprocesser.
Mira Hjort berättar mer om hennes tankar efter arbetet med uppsatsen i en intervju för PR Insights:
Er slutsats är att det är dags att bli av med ”barnsjukdomarna”, att sociala medier inte används på det sätt de skulle kunna göra för att vara ett bra journalistiskt arbetsverktyg. Hur lång tid tror du det tar tills vi ser en mer omfattande förändring?
– Resultatet visar att det är vanligt att använda sociala medier som researchverktyg, jag tror att det är enklare att börja i den änden. I takt med att fler och fler arbetsgivare kräver multikompetens tror jag att utvecklingen kommer gå fort, vi kommer se mer dialog och transparens.
Inom kommunikationsområdet pratar många strategier för sociala medier – varför tror du att det saknas inom journalistutbildningen idag?
– Eftersom det fortfarande är ganska nya verktyg. På JMG behöver också den biten utvecklas och jag tror att det kommer ske en förändring ganska snart. Det kan dels bero på okunskap kring verktygen, men också varför man ska använda det. Idag får vi lära oss hur vi gör för att hitta offentliga handlingar och vilken information vi kan hämta hos Skatteverket. Utöver det behvöer vi lära oss hur vi ska använda sociala medier för research, men också för dialog och kontakt med publiken.
Hur tror du att förutsättningarna för bra journalistik förändras när kraven på journalisternas nätverk höjs?
– Nätverk har ju alltid behövts, kanske blir de viktigare i framtiden. Det är möjligt att en journalist utan ett stort socialt och digitalt nätverk kan hamna på efterkälken. Det är inte självklart att det är viktigt, det är mycket journalistik som görs i dag utan att kräva ett stort nätverk. Visst kan man skämta om att man behöver följare på Twitter för att lyckas som journalist och visst är det folk som haft fördelar för att de är duktiga på sociala medier. Samtidigt är inte det allt. Diskussionerna vi har handlar också om hur privat man kan vara på sociala medier – och det är inte bara bland journaliststudenter den diskussionen förs. Men det blir ju lite speciellt i journalistrollen jämfört med andra branscher. Det är en svår balansgång.
Vad tror du att journalister har att vinna genom att använda sociala medier?
– Det bästa är att arbetet kan bli mer öppet och transparent. Jag tror det kan öka förtroendet för journalistiken och också ge större förståelse för den nyhetsvärdering som görs. Som journalister måste vi räkna med att både privatpersoner och makthavare kan granska våra arbetsmetoder. Jag tror att det är jättebra att diskussionen om arbetsmetoder hålls levande.
Om Mira Hjort:
Gör: Sommarvikarierar på Smålandsposten som redigerare och påbörjar fjärde terminen på JMG i Göteborg.
Ålder: 23
Om uppsatsen:
”Jättekliv eller tidsfördriv” är skriven av Mira Hjort, Signe Oskarsson och Madelene Szabó i magasinform som projektarbete under deras tredje termin på journalistutbildningen vid JMG i Göteborg. I uppsatsen redovisas en enkätundersökning utförd bland svenska journalister våren 2011 där 2 464 journalister svarar på frågor om hur de använder sociala medier som arbetsverktyg. Du kan läsa hela uppsatsen här.